Första brottet: En man gör inbrott i ett hus med en vuxen son vid åldern 70 och sin mamma på 90 år. Sonen bor på övervåningen i en vind, hans mor är i nedervåningen. Omedveten om att brottslingen är i huset så kommer han till övervåningen och börjar bråka med sonen. Sonen larmar polisen och blir chockad över mottagandet på andra sidan luren. Polismannen tror inte på sonens bön om hjälp. Polismannen ifrågarsätter sonens hälsa och framför tydligt att han inte tror på vad sonen säger har hänt. Sonen ringer polisen två gånger och är tvungen att kämpa för sitt liv medan brottslingen är på nedervåningen tillsammans med hans mamma, omedveten om vad som hänt med henne. I andra samtalet framför sonen att han tror det börjat brinna på nedervåningen då han känner rökluft. Efter en halvtimme befinner sig polisen på plats och hinner rädda sonen innan hela huset brinner ner till grunden. I ruinerna hittar dom sonens mamma, och identifierar att hon blivit strypt till döds och blivit knivhuggen i ryggen. 
Polismannen som var i andra sidan luren, ska ställas inför rätta. 

Tankar och reflektioner: 
I dagens samhälle när det kommer till brott som poliser själva har begått, så är det väldigt vanligt att dem kommer undan utan straff. Just på grund av den anledningen att de är POLISER. Detta är något som förekommit vid flera tillfällen då polismän exempelvis misshandlat eller skjutit ihjäl en person i onödan och kommit undan utan straff. 
Varför är det så? Själv vet jag inte riktigt svaret på den frågan, men jag kan tänka mig att det beror lite på att poliser tror att de har mer makt än vad dem egentligen har och anser att de kan göra det som behagar dem. I detta fall ställer polismän upp för varandra så att ingen ska bli avskedad trots att ett brott av polismän begåtts. 
Med detta sagt så skulle jag inte, bli förvånad om polismannen som svarade i luren den kvällen då sonen ringde 112 för att be om hjälp, kom undan utan något form av straff. Man kan inte vara säker på om mamman fortfarande skulle vara vid liv om man fick hjälp tidigare, men om det nu vore så att mamman blev mördad under tider sonen försökte övertyga polismannen att det inte var något form av "skämt" så skulle mammans död ligga på polisens händer. 

                            

Andra brottet: Två satanister mördar en homosexuell man vid namn Josef som hade ett förhållande med en svensk man. I ena satanistens hem hittar polisen föremål som ger tydliga bevis på att männen dyrkar satan. Det förekommer senare att männen skärt halsen av kattungar och druckit katternas blod samt varandras.
Josef och de två satanisterna stöter på varandra en kväll helt okända för varandra. Josef börjar ifrågasätta de 2 männens syn på satan och går sedan efter dem för att fortsätta ifrågasätta trots tecken på att de 2 männen blir allt mer upprörda. Under tiden de 3 männen går med varandra bestämmer sig satanisterna för att mörda Josef. De skjuter Josef i ryggen så han faller ner och rullar ner för en brant backe. Männen går ner för backen och skjuter ett till skott i huvudet på Josef. Josef dör på plats och hittas inte på en hel dag, vilket polismännen tycker är konstigt med tanke på hur många personer det är som joggar förbi just den platsen varje dag. 
Om det rör sig om en hatbrott eller inte, har inte polisen ett riktigt svar på. De tror att de handlar om lite både och, hatbrott mot homosexuella och att Josef skulle vara ett offer för Satan. 
Männen fick 10 års fängelse var.

Tankar och reflektioner: Jag säger som polisen - jag tror att det kan ligga något mitt i mellan till varför Josef blev mördad den kvällen. Delvis för att Josef var homosexuell och delvis för att de två männen såg Josef som ett bra "offer till Satan". Vilket som, anser jag båda anledningarna till mordet lika allvarligt. 10 års fängelse var för männen - För lite, för mycket eller lagom? Jag anser att 10 år i detta fall är för lite. De 2 männen tog en okänd persons liv, för ingen bra anledning. Med detta menar jag inte att mord vid NÅGOT tillfälle kan ha en "bra anledning" utan att vissa mord kan ha mer logiska anledningar och förtjänar därför mindre straff, vid tillfällen då exempelvis - ens pappa antastat sin dotter i flera år och en dag misshandlar henne brutalt och hon i försvar dödar honom. 

Att männen är satanister borde inte lägga till mer år på straffet, då alla har rätt till sin egen tro vare sig den är mer eller mindre bra. Jag anser att männen borde få minst 20 års fängelsestraff just för den anledningen att vilken ålder de än är i, så kommer de att släppas ut en dag som fria män och inse hur mycket äldre de blivit och vad dem har missat.
Om de sätts i fängelse när de är 20 år gamla (då man i pricip kan kallas för ungdom), och kommer ut när man är 40 år gammal, då har man missat riktigt mycket av sitt liv. Och samma sak om man är 40 år gammal (som en vanlig vuxen) och kommer ut när man är 60 år gammal, då är man pensionär och en gamling. Det är straff nog tycker jag. 

//MDK